top of page

Mina senaste bokrecensioner


Boken Hur man gör succé på dårhus står lutad mot två pumpor, en av dem har en häxhatt. Runt om boken ligger röda och gula löv.

Jag fick den här boken av min bästa kompis i julklapp, men har inte haft tid att läsa den förens nu. Jag kände igen omslaget väl, det hade florerat på Instagram ett tag, men jag hade ingen aning om bokens handling och jag hade inte läst någon av författarens tidigare böcker, så jag hade ingen aning om vad jag kunde vänta mig.


Boken handlar om ståuppkomikern Maja, som när boken börjar, blir förd av polisen till psyket. Maja förstår ingenting, hon hör inte hemma på psyket, men hon följer snällt och fogligt med i hopp om att de ska inse sitt misstag. Därefter hoppar vi mellan livet på psyket och hur hon egentligen hamnade där från första början. Den historien innehåller bla. att Maja river ner tapeterna i bästa vännens sommarstuga och att hon åker till Ryssland för en komikertävling men blir istället biten av en hund.

Jag vill börja med att säga att den här boken handlar om depression något som varken jag själv eller någon i min närhet har upplevt, jag har därför svårt att uttala mig om ämnet.


Tyvärr kände jag ganska tidigt att det här inte var en bok för mig. Jag hade svårt för huvudkaraktären och jag upplevde att hon var lite rörig i sin tankegång vilket jag hade svårt att hänga med på. Hennes tankar studsade ganska snabbt från en sak till en annan och i en sekunden var hon glad och i nästa var hon ledsen. Om det beror på hennes depression eller om det bara är sån hon är vet jag inte, men jag hade tyvärr personligen svårt för att fatta tycke för huvudkaraktären.


Trotts det tycker jag att boken är mycket välskriven och att författaren har använt sig av ett lagom språk som inte är för mycket och inte för lite. Historien flöt på i ett bra tempo som verkligen fångade läsaren. Så trotts att jag inte riktigt fastnade för huvudkaraktären så var boken spännande och intressant nog för att jag skulle läsa färdigt den.


Jag tycker också att storyn var väldigt spännande och mycket bra upplagt. Varannat kapitel utspelade sig i nutiden på psyket och varannat kapitel utspelade sig i dåtid och visade hur Maja slutligen hamnat där hon hamnat. Författaren fick verkligen till en snygg blandning av framtid och dåtid och jag var ständigt nyfiken på vad som ska hända sen. Särskilt i dåtiden då vi hoppar från den ena galna händelsen till den andra.


Jag har som sagt ingen erfarenhet av depression men jag tyckte författaren gjorde ett bra jobb med att prata om ämnet på ett lagom allvarligt, men samtidigt lättsamt sätt. Jag tycker det är viktigt att hitta en lagom balans när man pratar om viktiga och känsliga ämnen. Är man för allvarlig kan det bli svårt att läsa om och ta in, och om man är för lättsam med ämnet är det lätt att man inte tar det på allvar. Jag tycker verkligen att författaren lyckats hitta en bra balans som gör det roligt att läsa men samtidigt intressant.


För mig som är skåning var det en speciell upplevelse att boken utspelade sig i Malmö, som är mig väldigt bekant. Det är väldigt sällan som böcker utspelar sig i Skåne och ännu ovanligare att huvudkaraktären är från Skåne, i alla fall de böcker jag läser. Så att få läsa en bok som utspelar sig i en så bekant miljö kändes mycket speciellt och ovant.


Har du läst Hur man gör succé på dårhus? Vad tyckte du? Skriv i kommentarerna eller på instagram. Jag ser fram emot att höra vad du tyckte.


Tills nästa gång! Trevlig Läsning!


 

Titel: Hur man gör succé på dårhus

Författare: Emmy Abrahamson

Förlag: Albert Bonniers Förlag

ISBN: 9789100174644


Två böcker ligger bredvid varandra. Den ena är full med bokmärken, den andra är full med udda saker som papperslappar, sedlar och biljetter. Bredvid böckerna är det dekorerat med en pumpa och lov i höstens färger.

Det här med bokmärken är ju en stående diskussion bland läsare. Är du en sådan som använder "riktiga" bokmärken med vackra motiv, är du en sådan som använder vad som helst som bokmärke bara det ligger nära nog, är du en sådan som viker hörnen på sidorna eller är du en sådan kommer ihåg sidan och bara stänger boken utan att ha någonting i den.


Själv är jag en sådan som använder vad som än är närmast mig när det är dags att pausa i boken. Jag har genom åren ägt massor med "riktiga" bokmärken, särskilt som liten. Men problemet för mig med bokmärken är att de aldrig är där jag är. De är på något makalöst sätt alltid i andra änden av huset så fort jag behöver de.


Genom åren har jag använt en hel del märkliga och lustiga saker som bokmärke och jag tänkte därför dela med mig av några nu.


Vanligaste

Mitt vanligaste bokmärke är hushållspapper eller toapapper. Om det inte finns någon papperslapp eller något kvitto närvarande så är det oftast närmast att hämta en ruta hushållspapper eller toapapper.


Ovanligaste

Biljetter är utmärka bokmärken men numera är nästan alla biljetter digitala vilket innebär att jag inte längre har något fysiskt att stoppa i boken.


Mest udda

Hur illa det än låter så har jag faktiskt använt en sedel som bokmärke en gång. Min familj ansåg inte att det var ett lämpligt bokmärke så jag har inte använt det igen 😂. Jag får väl tillägga att jag aldrig tar med mig böcker hemifrån för att t.ex. läsa under pendling eller så, så det var aldrig någon annan än min familj som såg det. Jag lyssnar alltid på ljudbok när jag pendlar.


Minst udda

Det minst udda bokmärket jag använder är när man fått ett recensionsex skickat till sig och i paketet så ingår där ett matchande bokmärke. Eftersom jag oftast öppnar böckerna i närheten av där jag kommer läsa boken så befinner sig bokmärket nära nog för att jag ska komma att använda det. Så det händer faktiskt att jag använder "riktiga" bokmärken ibland, de måste bara befinna sig där jag befinner mig. Det märkliga är bara när jag väl läst ut boken och sedan börjar på en ny så har bokmärket en tendens att vara försvunnet igen.


Största

Det största jag någonsin använt som ett bokmärke är en annan bok, vilket ju låter lite udda. Men när man inte har något platt objekt till handa och man snabbt måste lägga ifrån sig boken så man vad man haver och har man bara en annan bok att tillgå så får man det att fungera.


Minsta

Det minsta jag brukar använda som bokmärke är ett avrivet hörn från ett block eller en papperslapp. Problemet med är bara att när man har läst i några timmar och man har rumsterat om ett antal gånger så hittar man plötsligt inte det där lilla pappershörnet längre. Av någon anledning har jag en tendens att tappa bort dem.


Läskigaste

Det läskigaste bokmärken jag använder är tomma chokladpapper. Chokladpapper är platta och bra när de är tumma men jag är alltid rädd att det ska ramla ut smulor ur pappret och kladda på sidorna. Jag använder därför chokladpapper med största försiktighet.


Dummaste

Det dummaste bokmärket jag använder är min telefon. När det inte finns något annat till hands så händer det att jag slänger in mobilen i boken. Problemet är att jag sedan inte kan hitta min telefon och letar som en galning, tills jag ringer till telefonen och inser att den ligger i boken. Detta är inget jag rekommenderar.


Vilken typ av läsare är du? Vad använder du som bokmärke? Kommentera nedan eller skriv på instagram.


Till nästa gång! Trevlig läsning!


En hand håller upp en telefon där ljudboken Loviseholm syns på skärmen. i bakgrunden ligger ett vackert slott omringad av grön natur.

Det här är en bok som fångade mitt intresse helt och enbart tack vare sitt vackra omslag. Jag hade ingen aning om vad boken handlade om när jag la till den i min läslista, men omslaget hade gjort mig intresserad. Det enda jag visste var att det var en historisk roman, vilket jag gillar, men läser alldeles på tok för sällan.


Loviseholm handlar om Lovisa och hennes mor under 1800-talets slut. De tillhör Stocholms överklass tack vare Lovisas fars position i riksdagen. När boken tar sin början har Lovisas far precis avlidit. Han var en nytänkande man som uppfostrat Lovisa att hon kan göra vad hon än önskar och hans sista önskan i livet är att Lovisa ska överta hans plats i riksdagen. Faderns kollegor är inte av samma åsikt och när de anklagar fadern för landsföräderi tvingas Lovisa och hennes mamma fly till Skånska landsbygden där moderna ska gifta sig med en greve för att trygga sin ställning. Men när de kommer fram till Skåne blir ingenting som det var tänkt och den stilige kusken tar snabbt upp en stor del av Lovisas intresse.


Loviseholm är otroligt bra och bokserien har det mest. Intriger, omöjlig kärlek, vänskap, envishet och kvinnlig styrka. Det händer ständigt någonting nytt och vi får inte många lugna stunder. Boken tar även många oväntade vändningar vilket göra det hela extra spännande, boken är inte sådär förutsägbar som andra böcker kan vara.


Lovisa är uppfostrad av sin far att stå upp för sig själv och att allting är möjligt om hon bara tror på sig själv vilket jag älskar med henne. Hon befinner sig inte riktigt i en situation där hon kan bestämma och göra som hon vill och ändå låter hon ingen trampa på henne eller styra henne.


Det här är också en bok som rörde upp många känslor hos mig som läsare, särskilt när det kom till saker som man gjorde på sent 1800-tal och som ansågs helt normalt men som idag verkligen inte är okej. Det var otroligt intressant att läsa om hur det kunde vara för kvinnor på just den här tiden, men samtidigt kan jag inte låta bli att irriteras för deras skull.


När jag lyssnade på Loviseholm fanns det 6 delar av serien ute. Jag har inte hört om det ska komma fler delar eller om det blir någon "säsong 2", men jag får känslan av det. Den sista delen slutade lite väl hastigt för min del, för att det ska kännas som ett komplett slut. Så jag skulle gissa att det nog blir en fortsättning av något slag.


Har du läst Loviseholm - Förändringarnas vindar? Vad tyckte du? Skriv i kommentarerna eller på instagram. Jag ser fram emot att höra vad du tyckte.


Tills nästa gång! Trevlig Läsning!


 

Titel: Loviseholm - Förändringarnas vindar

Författare: Veronica Almer

Förlag: Storytel

bottom of page