En bokhandlares dagbok - Recension

Uppdaterad: 9 sep 2018


Jag gick in i den här boken medveten om att den skulle vara annorlunda. Boken är skriven som en dagbok vilket gör att den är indelade i dagar, vilket ibland innebär kortare stycken och ibland längre. Men det innebär också att den är skriven exakt som en dagbok skulle varit skriven. Vår berättare hoppar från tanke till tanke medans hans skriver och vissa tankar får bara en mening medan vissa skriver han långa utlägg om. Vår berättare är inte heller särskilt blyg utan skriver exakt vad han tycker och tänker om sina kunder.


Torsdag 20 Januari

Online beställningar: 6 Böcker hittade:5

Nicky kom in och jobbade idag, lika strålande glad som vanligt.

Alldeles före lunch kom en kund in i butiken. Inom några ögonblick kippade både jag och Nicky efter andan. Hon måste ha fullständigt dränkt in sig i en parfym så vämjelig att jag inte kan dra någon annan slutsats annan än att den utvecklats i ett laboratorium för kemiska vapen av en synnerligen sadistisk vetenskapsman under kalla kriget.

Mycket lugnt i butiken idag, till och med den kemiska stridsmedelskvinnan hälsades med låtsad entusiasm. det började snöa vid tretiden.

Dagskassa £32 3 kunder”


Detta sätt att skriva på gör det hela ganska lustigt att läsa men samtidigt får jag svårt att komma in berättelsen så som jag annars brukar. Eftersom boken inte är en långt flytande text utan en ganska ”ryckig” text som far än hit och än dit, finner jag det svårt att hitta mitt vanliga flyt när jag läser. Detta inte sagt att det är något dåligt. Som sagt var jag medveten om att boken skulle vara skriven på detta sätt när jag började läsa så det kom inte som någon överraskning, däremot var jag förvånad över hur svårt jag skulle finna det.


Karaktärsmässigt så lär vi känna väldigt få karaktärer och de vi lär känna lär vi känna på ett annorlunda vis. Vi får liksom ingen riktigt karaktärsbeskrivning efter som vår huvudkaraktär inte direkt berättar för dagboken hur hans anställda ser ut, och än mindre sig själv. Däremot beskriver han vad de säger och hur det gör vilket ger oss en någorlunda bild.


Den person som vi får läsa mest om, utöver huvudkaraktären, är Nicky, och ska jag vara helt ärlig vet jag inte var jag ska börja med henne. Jag är ledsen att säga det, men jag fullkomligt avskyr hennes karaktär, hon reta fullkomlig gallfeber på mig. Nicky är helknäpp. Hon fullkomligt ignorera allt som vår huvudkaraktär säger till henne, trotts att han är hennes chef. Hon ställer in alla böcker där hon själv känner för det, eftersom inte höll med om att boken tillhörde den kategorin där den skulle stå. Som om inte det vore nog börjar hon varje dag med att hoppa ner i mataffärens sopcontainer för att hämta upp vad hon kallar ”fredagsgodis”, vilket bara innebär att hon plockar slängda sötsaker från sopcontainern.

Vår huvudkaraktär finner jag däremot bättre, han är ganska lustig och som en som jobbar i en bokhandel känner jag igen hans vardagsproblem så väl. När man blir utsatt för dumma kommentarer hela dagarna förstår jag att han slänger ur sig dumma kommenterar tillbaka. Vår huvudkaraktär är stenhård och han tar ingen skit. Om kunderna kommer in och ställer dumma frågor får de dumma svar tillbaka. Han slänger ur sig sarkastiska och otrevliga kommentarer till alla som förtjänar det. Och som sin egen chef bryr han sig inte när kunderna blir arga, stormar ut från hans antikvariat med hotelsen att de aldrig ska komma tillbaka, han viker sig inte för någon.


Märkligt nog lyckas författaren klämma in tillräckligt mycket beskrivning i dagboken för att vi ska få en bild, utan att det verkar forcerat vilket jag tycker är bra.

Jag tycker boken är otroligt viktig för att lyfta och visa på vad som händer om vi som läser slutar att handla våra böcker i bokhandeln och istället införskaffar allting på nätet. Vi får en helt annan inblick i bokhandeln/antikvariatens värld än vi tidigare fått. Genom att författaren skriver ut antalet kunder, dagskassan och antalet beställda böcker online för varje dag får man också en tydligare bild av hur svårt det måste vara för honom att driva detta antikvariat.

Jag gillade boken och tyckte den var väldigt underhållande. Vår huvudkaraktären har inga problem med att dumförklara alla sina kunder och skriver gladeligen ner alla de dummaste frågorna han fått. Flera var så roliga att jag var tvungen att markera dem med en post-it, vilket är första gången i mitt liv.


”En kund kom fram till disken och sa: >> Jag har tittat under W på avdelningen för skönlitteratur och jag kan inte hitta någonting alls av Rider Haggard<<. Jag föreslog att han skulle titta under H.”


För alla oss som jobbat i en bokhandeln eller som bara har jobbat inom serviceyrket är igenkänningsfaktorn enorm.


Jag ger boken 3/5, mest bara för att jag hade svårt att få flyt i min läsning vilket gjorde att det tog väldigt lång tid att läsa klart boken. Underhållningsmässig tyckte jag det var en stark 4/5. Jag tror att det är många som skulle finna denna bok intressant och rolig, bara man är beredd på dess annorlunda stil.


Håller du med mig, eller tycker du att jag har helt fel? Jag ser fram emot att höra vad ni tycker!


Tills nästa gång! Trevlig läsning!


----------------


Titel: En bokhandlares dagbok

Författare: Shaun Bythell

Förlag: Natur & Kultur

ISBN: 9789127154582

Instagram

  • White Facebook Ikon
  • White Instagram icon
  • white goodreads icon
  • white mail icon
This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now